Tungels

Uppfödning av svart och brun mellanpudel och vit och svart toy pudel
Mottagare av Svenska Pudelklubbens Förtjänsttecken 2015
Pudelns kärna: hjärta och hjärna

Toyvalpen Allan

Att Lillan bara hade en enda valp i magen visste vi - och vi hoppades förstås att det skulle vara en vit tik, för att kunna avla vidare på Lillans fina linjer. Att det skulle bli ett kejsarsnitt visste vi också eftersom valpen var så stor.

Och självklart var det en svart valp som kom ut. En hanne. Som vägde som en mellanpudelvalp.

Som ensamvalp fick Lillprinsen förstås ovanligt mycket omsorg och uppmärksamhet av alla i flocken och växte upp i tron att han var tillvarons absoluta medelpunkt. När han vid fyra veckors ålder började studsa runt i köket tillsammans med övriga flocken (lika mycket framåt som bakåt och åt sidorna) och anfalla alla de stora pudeldamerna såg han så rolig ut att vi bara skrattade åt honom hela tiden. Mera kattunge än hundvalp! Och alla pudeldamerna var väldigt överseende med honom, särskilt den snälla gamla Elsie (14 år) sysselsatte sig mycket med att leka med honom.

Men självklart skulle vi ju absolut inte behålla honom - man kan ju inte ha en hanne tillsammans med fyra-fem tikar i huset! Absolut inte. Det är ju vansinne. Och vi fick kontakt med de perfekta valpköparna, en härlig familj.

Men natten efter att den familjen hade varit här hade matte väldigt svårt att sova. Trots 22 tidigare valpkullar kändes den här valpen så speciell. Så på morgonen frågade jag lite försiktigt: "Husse, jag tror att jag blir väldigt ledsen om valpen flyttar. Tror du inte att vi skulle kunna behålla honom?" Och husse var konstigt nog inte helt emot det (bara lite)! Så matte ringde valpspekulanterna och talade om att hon nog inte klarade av att skiljas från den här valpen. Som tur var förstod de och hittade snart en annan valp som de köpte. No hard feelings!

Så nu har vi en liten kille i huset, en fantastiskt rolig och trevlig krabat som bjuder oss på många glada skratt. "Han är en riktig solstråle" säger husse. Pappas pojke!

Efter att ha haft ungefär trettioåtta olika namn (man kan ju inte ropa på Tungels Viva Amarone i skogen) fick han namnet Allan, och det passar honom som hand i handske. Allan-Ballan, liten och tuff och med massor av hyss och kamplust. Imorgon blir han sex månader och jag är så glad för honom.

Bara han nu blir rumsren också. Mellanpudelvalparna brukar bli rumsrena redan när de är två månader, men Allans mamma var också sen. Så tills vidare är det Allan-brallan som gäller inomhus.

 

 

Besöksräknare

Copyright © Annika Tungel, Tungels Pudlar 2000
2016-02-18