Tandfel!?
Valpen Y såldes vid 9 veckors ålder till A, som väldigt gärna ville ha en
hund att tävla med och ställa ut. En tidigare hund hade inte riktigt
motsvarat förväntningarna i utställningsringen och nu var man mycket noga i
valet av en ny hund.
Y
var en ovanligt lovande valp efter championföräldrar som tidigare fått
mycket fina valpar. Vid flyttbesiktningen av Y fanns inga fel. Besiktigande
veterinär var även tandspecialist och kunde konstatera att också bettet var
perfekt, på hela kullen.
Valpen Y växte och utvecklades precis som alla hoppats och blev BIR varje
valputställning han deltog i, alltid BIG-placerad och flera gånger
BIS-placerad i hård konkurrens. En ovanligt vacker och välbyggd hund med
massor av utstrålning!
När Y var 6 månader visades han upp för sin uppfödare. En mjölktand satt
kvar i överkäken, trots att den permanenta tanden var på väg upp bakom.
Valpägaren A uppmanades av uppfödaren att ringa djursjukhuset och beställa
tid för tandborttagning.
Så
skedde, men vid telefonkontakten sa djursjukhuset: ”avvakta ett par veckor
och återkom om tanden inte lossnat då”. Efter två veckor satt mjölktanden
fortfarande fast och A kontaktade åter uppfödaren, som ringde
besiktningsveterinären, tandspecialisten. ”Har den inte lossnat vid 6
månaders ålder, så lossnar den inte” sa tandspecialisten och gav valpen Y en
tid påföljande dag. Mjölktanden togs bort men tyvärr var det för sent. Den
nya framtanden pekade inåt, med motsatt underkäkstand liggande utanpå. I
övrigt var bettet perfekt.
En
tandställning skulle kunna rätta till det hela, men det är ju inte tillåtet
i Sverige. Utomlands är det däremot vanligt att man gör så.
A
fick ett intyg om att Y:s tandfel inte var ärftligt betingat. Men vad
hjälper det? Förmodligen är Y:s chanser att bli champion nu minimala. Alla
Y:s syskon har korrekta bett, men ingen av de hundägarna har något
utställningsintresse. Ödets ironi skulle man kunna säga.
Valpen X i
en senare kull,
som hade ett liknande problem, nu med två mjölktänder som inte ville släppa
taget, fick - när veterinären slutligen tog bort den - slitmärken i sina
permanenta tänder efter mjölktänderna.
En
tid senare fick uppfödaren ett samtal från en valpköpare med en hund från
en efterföljande kull, med precis samma fråga: en mjölktand satt kvar, vad
göra? Det blev omedelbar kontakt med ett annat djursjukhus, där man tog bort
mjölktanden direkt.
Sens moral: lita inte på att en kvarvarande mjölktand släpper av sig själv
när de permanenta tänderna börjar visa sig. Lita inte på djursjukhuset om de
uppmanar dig att avvakta. Ring en annan veterinär!
Vems är tandfelet? Djursjukhusets, inte sant? Ge dig inte om din veterinär
vill vänta med att ta bort persisterande mjölktänker - vänd dig till en
annan veterinär!