Liten
spekulantmanual
…för den
som vill lyckas, det vill säga få chansen att köpa en fin valp från en
seriös hunduppfödare!
Börja
aldrig första telefonsamtalet med: ”Hej, har´u valpar? Va kostar´om?”. Inte
heller: ”E dom rumsrena?” eller ”Hur länge kan dom vara ensamma hemma?”
En riktigt
dålig inledning är också: ”Jo du vet vi hade ju en katt på landet i somras,
men katt kan man ju inte ha inne för dom luktar ju så dj-vligt, så den fick
stanna på landet. Nu tänkte jag köpa en hund i stället till min dotter. Hon
är ett och ett halvt år”. Risken är att du i så fall blir uppmanad att gå
till ”Lek & Hobby” och köpa en tyghund.
Nej - börja med att presentera
dig med hela ditt namn och berätta varför du valt just den här rasen.
Och säg då inte: ”jag tycker dom är så vackra” eller ”jag vill ha en riktig
machohund att imponera med”. En bra motivering kan i stället vara, om du
vill köpa en brukshund: ”jag söker en bra hund att träna och tävla med”, om
det är hund en av sällskapshundsras: ”jag vill ha en kompis att gulla med och att
gå i skogen med” eller, om det är en pudel: ”jag gillar deras intelligens
och jag älskar pälsvård”.
Var beredd
på närgångna frågor om ditt tidigare hundinnehav, om dina arbetstider, din
familj och annat som kan kännas väl personligt. Ta det för vad det är,
nämligen en del av en noggrann uppfödares ansträngningar att få ett optimalt
framtida liv för sin valp – och för dig. Och svara ärligt! Gamla uppfödare har
med åren blivit ganska tränade i personkännedom och genomskådar dig vid
första besöket. Om du då säger: ”Jaha är du en sån där uppfödare som ska välja
sina valpköpare, ja då är du inget för mig” så kan du nog inte räkna med att
få köpa en valp från någon riktig uppfödare!
Om du sedan
kommer så långt att du får göra ett besök på kenneln är det också några
detaljer som är bra att tänka på. Ta gärna med dig hela familjen, uppfödare
vill gärna träffa alla som kommer att finnas i valpens vardag. Lämna dock
mostrar, fastrar, barnens kusiner och kompisar och andra ovidkommande
personer hemma. Alltför många besökare får uppfödaren att känna sig som om
han bedriver ett Lill-Skansen. Tänk på att du inte bara gör ett studiebesök
hos en kennel utan att du också är gäst i ett privathem!
Berätta hur
många ni är som tänker komma. Berätta också om du har gjort/ska göra besök hos någon
annan kennel. Det kommer ofta fram ändå: uppfödarna är inte arga
konkurrenter om valpköparna utan månar om rasens bästa och har regelbunden
kontakt med varandra.
Väl där,
stå inte bara mitt på golvet med hängande armar och en äcklad min när
hundarna kommer för att hälsa: ”usch måste de hoppa så där”. Om du vill
lyfta upp en valp så fråga först om du får - och tappa för guds skull inga
valpar i golvet (valpar är sprattligare än man tror). Sätt dig i stället
gärna mitt i hundhögen på golvet och låt hundarna hälsa, sånt går rakt in i
ett uppfödarhjärta!
Tro inte
att den valp som kommer fram först och slickar dig ivrigast i ansiktet är
den valp som du absolut måste ha – vid nästa besök är det någon annan av
kullens valpar som kommer fram först. Lyssna i stället på uppfödarens råd
vid val av valp, han känner sina valpar och bör vara den som kan välja den
valp som passar just dig bäst. Och häng inte upp dig i onödan på valpens
genus: tik eller hanne, bäggedera kan vara precis lika bra för dig.
Till sist:
känner du minsta tvekan om ifall detta är rätt kennel och rätt tillfälle för
dig, avstå och vänta med att köpa hund så gör du både dig själv, valpen och
uppfödaren en stor tjänst. Du kan få ”dras med” hunden i både 15, 16 och 17
år så det gäller att det blir rätt från början.
Lycka till
med valpjakten!
Annika
Till "Köpa hund"
