Löss?
Husse vaknade med ett litet kliande rött
bett mitt på sin mage. Fästing? Spindel? Lus? Larmberedskap!!! Husse
är allergisk mot fästingbett och måste i så fall få antibiotika.
Sängkläderna inspekterades, ingenting där, men lakan, täcken och kuddar
hamnade ändå i tvättmaskinen.
Hur var det, hade inte en av hundarna
kliat sig lite härom morgonen? Alla hundarna undersöktes noga med lupp under
husets starkaste lampa. Och i nacken på en av dem hittades ett litet dött kryp,
osäkert vad, förmodligen en lus? Hemska tanke... Och sedan ytterligare något
skräp. Men ingenting kunde hittas på de andra hundarna, som alla hade badat
under den senaste veckan.
I valplådan fanns småvalpar, knappt två
veckor gamla. Valparna inspekterades, också de med lupp och under lampan. Ve
och fasa - en av dem hade något som såg ut som mjäll på bakkroppen, och
efter ytterligare letande upptäcktes mjäll även på en av de andra. Hjälp!
Har valparna fått löss?
Matte konsulterade alla goda krafter och
rådfrågade två olika veterinärer och två erfarna uppfödare, men ingen hade
hört talas om löss på så unga valpar - under två veckor - men ingen kunde
säga att det inte var möjligt. Någon behandling kan man dock inte ge så små
valpar. Nu var matte desperat. Tänk om det är löss och tänk om de äter upp
valparna? Våra små goda chokladpudlar!
En uppfödare kom med förslaget att
valparna kanske fått mjölkskorv på grund av för kraftig mjölk från mamman.
Det fick matte att andas ut lite: mjölkskorv har vi ju sett förut, både på
spädbarn och på valpar. Och det såg ju ut som skorv. Hade det verkligen
varit en lus vi såg på Isa?
För att vara på den säkra sidan startade vi ändå en
frenetisk aktivitet. Alla sex hundarna fick bada i Dermocan,
tvättmaskinen gick varm med hundfällar, handdukar, kuddar och stolsdynor, alla Biabäddar desinficerades, mattor lämnades in
på kemtvätt, ja hela huset sanerades.
Dagen efter var alla spår av mjäll borta från valparna:
deras omsorgsfulla mor hade tvättat bort skorven. Nu har jag förstått att
några löss inte kan kalasa på småvalpar så länge de har en energisk mamma,
för inga löss kan vinna slaget mot en strävsam pudeltunga. De blir uppätna
innan de tagit så mycket som en tugga själva!
Däremot är det nog så att man aldrig är säker mot objudna
gäster - även en ren pudel är namnam för lössen, som sugna på nya
smakupplevelser glatt klättrar mellan hundar som möts. Man ska vara
uppmärksam när en hund börjar klia sig och leta noga i pälsen efter sånt som
inte ska vara där - fästingar, skräp, löss... Om man tar emot främmande
hundar hemma är det en god idé att inte låta gästen gå omkring i huset om
han/hon inte är nybadad, särskilt om där finns valpar.
På köpet blev det i alla fall adventsstädat i vårt hus!
PS Det var inga löss - det var två döda
blomflugor...
