Leja - mattes trognaste
vapendragare - har lämnat vår flock. Hon föddes mitt i natten mellan den
28 och 29 mars, som den allra första valpen i vår allra första
pudelkull, och jag viskade till henne när hon kom ut att hon skulle bli
kvar hos oss. Det har jag aldrig ångrat.
Lejans viktigaste uppgift i livet var
enligt henne själv att ta hand om matte; hon fanns alltid i mattes
omedelbara närhet. Leja var en plikttrogen liten pudel, och hon var lika
duktig på lydnadsplanen som på agilitybanan och som sökhund. Leja
hittade alla figuranter vare sig de var gömda uppe i träd, inne i hus
eller under granar och markerade med glada ståndsskall. Hon tyckte det
var roligt att vara
kurshund på valpkurserna och få visa valparna hur man ska göra - och hur man
inte ska göra.
Hon var också en duktig utställningshund
och blev så sent som vid 14,5 års ålder "Bästa Veteran" på
kennelklubbens utställning på Öland.
Leja var även en exemplarisk mamma till
sina tio fina valpar, i två kullar. Hon smög sig dessutom gärna in till de andras
valpar och pysslade med dem om hon fick chansen.
