Molly har enligt sin husse Pelle
gått upp 2 kg i vikt redan, med mer än två veckor kvar till valpning. Det
måtte vara många bebisar i hennes mage.
9 september.
Vi har varit på
utställningsturné/sensommarsemester på Gotland och Öland tillsammans med
Marianne och Knut och deras pudlar. Det var tio härliga dagar med sommarens
sista (?) bad i Östersjön. Eftersäsongen på Gotland är fantastisk, havet är
fortfarande varmt, det är
ingen trafik på vägarna och folktomma campingplatser och stränder överallt.
Efter två dagars utställning i Visby var vi ett par dagar på Fårö och ett par dagar vid Ljugarn, innan vi tog båten över till Öland med våra två husbilar.

Julia har skött sig så jättebra,
hon är så väldigt glad och söt och så rolig att visa. Hon blev BIM (bästa
tik) med CACIB (Internationellt utställningscertifikat) på Gotland och BIR
(Bäst i Rasen) på Öland!

Is this nice???
Efter showen fick Julia en ny
leksak av husse, en gul anka som verkligen blev populär - tills Bina stal
den. Bina, hon är sig lik, hon är en riktig fullblodsegoist. Men självklart
köpte husse då en anka till, så att de hade varsin...

Innan vi lämnade Böda Sand
rullade sig Julia i en rutten svan som hon hittade på stranden. Jag
övervägde en - bara en liten - stund att lämna kvar henne på stranden, men
sedan fick fröken ett bad i Östersjöns kalla böljor ("Tänker du dränka
mig matte?" - "Det är rätt åt dig!"). Men hela vägen hem (sju timmar...)
spred damen ändå en doft av härsken svan i bilen.
27 augusti.
Poppy, vår busiga, envisa och
roliga långbenta tonåring (som vi delar med Titti och hennes döttrar) har blivit badad och klippt. Vi ska börja bygga på en
utställningsfrisyr inför vårens utställningar, och när hon nu är nyfriserad,
från att ha haft en bekväm kort sommarfrilla till att få början till en
"baby lion", ser hon bums ut som en ung pudeldam på väg att bli vuxen.

Innan vi kunde börja friseringen
lekte Poppy "tafatt" i köket. När hon insåg att det var bad på gång försökte
hon smita undan och gömma sig under bordet, bakom fåtöljen, under bordet
igen - en lek som matte inte uppskattade till fullo just då... Poppy har
egna synpunkter på det mesta. Hon är en mycket brun pudel.
Läste på Pudelklubbens hemsida
att vår lilla Julia för närvarande ligger på tredje plats i "Årets Mellanpudel". Inte illa
- efter bara fyra räknade utställningar. Duktig flicka!
26 augusti.
Idag har vi Molly här, vår lilla
fodertik som är parad med Charlie. Och nog är hon dräktig allt, hon börjar
redan bli riktigt rund om sin lilla mage! Molly har mognat och är nu en
riktigt förnuftig och klok pudeldam, en riktig liten ängel. Hon tycker att
hennes busiga lilla kusin Poppy är ganska olidlig...

Molly och Charlie
25 augusti.
Mail från Ami med
Pimpernel-Rasmus:
"...en fantastiskt
rolig sommar med Rasmuspojken. En ljuvligare hund finns inte. Han har levt
med mycket stor flock i sommar och i denna fanns det också riktigt små barn.
Rasmus hade ett oändligt tålamod och tyckte att det jämnade ut sig eftersom
han ju också fick delta i grabbarnas innebandymatcher. Det är en riktig
sällskapshund, älskar hundar och människor på långt håll då han ger ifrån
sig små lustiga gnyn för han är så ivrig att möta någon. Det var utmärkt att
gå lydnadskursen och det går framåt. Nu klarar han utmärkt att jag går
hemifrån och bara Per är hemma, och han klarar också någon halvtimme helt
själv. Att äta är härligt, att busa ännu bättre och att ligga i soffan
intill dem man gillar är jättemysigt. Överallt gör han succé för det är ju
en så trevlig hund."
Sååå roligt det är för en
uppfödare att få mail från glada hundägare!
18 augusti.
Har badat och klippt Ebba, så nu
är alla fem snygga igen. Otroligt hur pälsen växer på tre veckor! Det är så
roligt att göra i ordning Ebba, hon har en fantastisk, tät svart päls och
hon är så korrekt byggd att hon blir snygg hur man än gör. Dessutom står hon
som en staty hur länge som helst och verkar njuta av proceduren - åtminstone
så länge som man inte kommer till tass-rakningen!
Idag ringde telefonen när jag
höll på att klippa Ebba och jag gick ifrån bara för att svara, helt kort.
Men det var Ulla, en barndomskompis som jag inte pratat med på flera år, så det tog
en stund. Efter sju minuter hörde jag ett försynt "voff?" utifrån
klipprummet, "du har väl inte glömt mig", men den goda Ebba stod fortfarande
som en staty, kvar på bordet, när jag kom tillbaka.
Ebba är en alldeles ovanligt
ljuvlig liten hund, så försynt, mjuk och god och rar. Hon ställer aldrig
några krav, inte på någonting. Jag brukar säga att om mina hundar vore
människor, så skulle Ebba vara den man tyckte bäst om. Hon är som äkta
kärlek: hon söker icke sitt.

Idag ringde Ulla, matte till Ami
(Tungels Amaryllis), som är kullsyster till vår Akvileja. Det är alltid lika
roligt att höra ifrån våra "gamla valpar" och få höra att allt är väl!
A-kullens valpar är ju över 13 år nu, men alla är fortfarande friska, pigga
och glada.
Konstigt - idag har det ringt
två Ullor!
17 augusti.
Är det imorgon skolan börjar?
Det här är första skolstarten på 24 år som jag inte är fullt sysselsatt med
kursplanering, schemaläggning och läromedelsinköp. Känner mig som den
pensionerade stinsen som satt på stationen: "Där kommer tolv och
trettiofyran från Malmö. Det skiter jag i. Och där kommer tolv och
trettiosexan från Stockholm. Det skiter jag också i."
Jag är fri! Det regnar idag men
det är fortfarande sommar!
14 augusti.
Matte kommer hem sent efter ett
möte i Pudelklubben. Husse sover. När pudlarna hör bilen stanna på
uppfartsvägen, stämmer alla fem unisont upp jubelsången: "Nu är hon hemma
igen". Husse sover inte längre. Det är attans vad fem små pudeldamer kan
yla... tur att vi inte bor i lägenhet.
12 augusti.
Efter två härliga veckor på
Öland är det skönt att vara hemma igen! Ingemars pelargoner har nästan dött
drunkningsdöden, men gräsmattan är i alla fall grön - det måtte ha regnat
floder i Täby! Men vi har ju varit på solens och vindarnas ö - och nog har
vi haft vind alltid, 24 sekundmeter en dag - men massor av sol och bad
också. 26 grader i havet, inte dåligt!
Hundarna älskar livet i husbil; compact living är ju vad en hundflock vill ha, hela flocken samlad i en
liten lya. Och att komma fram till nya spännande ställen att utforska nästan
varje dag! Och att få rejsa i full frihet över standängarna och alvaret med vinden vinande i
pudellockarna! Elsie har träffat
djurkommunikatören Gabriella Rastad på Öland och det var verkligen en
omtumlande upplevelse. Elsie berättade om sitt liv innan hon flyttade hem
till oss och beskrev sedan vår familj väldigt ingående, både mig, Husse (som
hon kallade för "Gubben" till Ingemars förtret) och de andra fyra hundarna i
huset. Jag är väldigt imponerad och även lite skrämd, faktiskt. Mer om det
på annan plats här på webbplatsen.

29 juli.
Jag instämmer med Mats Lundegård
i DN igår, citat: "Jag ligger på rygg i det mjuka vattnet och tittar på
himlen, den illblå och genomskinliga himlen. - Kan det blir bättre? Jag
tänker på det efteråt när jag sitter på bryggan och torkar. - Jag tittar på
småfisk som flyter över den hårda, bronsfärgade sandbottnen. Och på sländor
som irrar i vassen."
Bättre kan det inte sägas! Tack
Mats!

28 juli.
Inatt var det ett fantastiskt
åskväder, hela Skarpäng färgades rödorange och en praktfull regnbåge hängde
över skogen. Både hundarna och husse sov, så bara matte (och Tomten?) var
vaken och fick njuta av skådespelet. Sedan kom regnet. Men det kom bara 2
mm, tyvärr.
27 juli.
Juli månads pudelpromenad -
årets varmaste dag? Vilken sommar vi har! Vi fikade i skuggan under eken och
sedan passade några av oss på att ta ett dopp ( ett lååångt härligt dopp!) i
Rösjön på vägen hem. Sju pudlar plaskade i strandkanten, men ingen ville
simma. Varför står det i alla hundböcker att pudeln är en vattenapportör?
24 juli.
Nu kan Molly titulera sig "fru"
för igår höll hon bröllop med sin Charlie (SUCH Tungels Kardemumma). Jag var
inte så optimistisk när vi åkte dit eftersom jag inte var särskilt imponerad
av hennes löpning, som var i stillsammaste laget mot vad jag är van vid. Men
Charlie är en klippa, han vet precis hur man ska uppföra sig mot en oskuld:
han är snäll, omtänksam och försiktig, han pussar och kramar och
pysslar om, men visar ändå
hur det ska vara. En sån älskare borde alla ha första gången.

Molly
23 juli.
Undrar varför det är nästan bara
kvinnor som gillar att morgonbada? De gånger jag möter någon vid sjön på
morgonen är det alltid en medelålders kvinna. Att komma ner till sjön en
tidig morgon när det insjömjuka ljumma vattnet ligger som en spegel och det
enda ljud som hörs är ändernas kvackande i vassen är ju nästan meditativt,
en sådan njutning! "Nu kommer sommaren" och "Nu är värmen snart här" läser
man på tidningarnas löpsedlar. Men hallå - var har ni varit? Det har ju
varit sommar sedan i maj, har ingen märkt det?
18 juli.
Gästerna har rest och lugnet
lägrar sig över flocken. Det har varit en rolig och intensiv vecka med huset
fullt av folk och hundar, men jag har ändå hunnit med att bada och klippa
alla våra fem hundar, plus ett par till. Jag håller på att köra in en ny sax
eftersom min gamla Rose Line börjar bli lite trött, och usch vad det är
svårt att vänja sig vid nya verktyg! Den här, som passande nog heter "Croc",
verkar i alla fall bli bra trots sitt relativt låga pris (lite över 700
kronor). Har också provat att raka mina hundar med 30-skäret i stället för
det gamla vanliga 10-skäret, och nog blev det mycket snyggare, särskilt på
Leja som på gamla hundars vis börjat bli lite rynkig i fejset.
Det fina vädret håller i sig
även om det idag var lite kyligare på morgonen, så idag blev morgondoppet i Rösjön inställt. Får se om solen värmer lite mer fram på dagen! Vi har ett "hundbad", det vill säga en liten halvsunkig strandbit med tallar, sand
och liten klippa, mellan Täbybadet och Danderydsbadet, där man får vara och bada
tillsammans med sina hundar (fast mina pudlar badar inte), men tidiga morgnar är
det bara hundfolk ute och då kan man stjäla sig till ett snabbdopp från
bryggan. Det är ju mycket skönare!
Var nere på banken härom dagen
och betalade in anmälningsavgiften till Ålands Kennelklubbs stora
utställning i september. Jag har länge sett fram emot att få komma dit och
ställa ut en champion och nu hade jag tänkt att Julia och jag skulle ha en
mysig helg på Åland tillsammans. Men när jag kom hem ringde Pelle och berättade
att min fodertik Molly just börjat löpa. Rackarns hundskrälle, kunde hon inte ha
väntat en vecka, en ynka liten vecka bara, med att börja löpa? Nu blir det
pudelbröllop på onsdag - och beräknad valpning den 26:e september, samma
dag som utställningen på Åland är... Vet någon hur man delar sig i två
delar? Kloning, kan de va nåt?
14 juli.
Idag tog vi en tur med
Waxholmsbåt ut i skärgården, Annie, Elias, Java (SUCH Tungels Hibiscus),
mitt barnbarn Nick och jag, och det har varit en härlig solig dag på Grindas
klippor, med många salta bad! De andra hundarna fick vara hemma med husse.
Det finns ingenting som går upp mot Stockholms skärgård en dag som idag, med
glittrande "plattvatten" och solvarma klipphällar, och visst saknar jag då
Dora III, vår kära gamla båt..

12 juli.
Veckan på pudellägret är slut
och vi är hemma
igen efter en intensiv och väldigt rolig lägervecka i Ånnaboda, SPK:s
nittonde läger och vårt fjärde (men säkert inte sista). Programmet var som
vanligt späckat med alla tänkbara aktiviteter: kontaktövningar, lydnad,
agility, rallylydnad, sök, spår, uppletande, pälsvård, utställningsträning
och så vidare. Det är svårt att välja, helst skulle jag vilja göra allting
med alla fem hundarna! I år har vi koncentrerat oss på agility och den nya
roliga hundsporten rallylydnad, varvat med lite vanlig lydnadsträning.
Hundarna älskar att vara på läger och de tävlar verkligen om att få vara den
som får följa med matte på olika aktiviteter. De hundar som för tillfället
inte "jobbar" går långa härliga promenader med husse i den fantastiska
terrängen i Kilsbergen.
I år var det 73 personer och 103
pudlar - plus en labrador, en italiensk vinthund, tre katter och en kanin - på
lägret. Vädret var minst sagt skiftande och hela första dagen öste regnet
ner. På grillträffen första kvällen blev alla genomsura - men bara utanpå,
det hela var ju rätt dråpligt: bara hundfolk är väl så galna att de går ut i skogen och grillar
och äter korv i ösregn, dessutom med en massa pälshundar i släptåg! Nästa
dag
klarnade det upp och resten av veckan var det mest sol, med lite åskskurar
emellanåt. Men vad gör det när man har roligt.
Lilla Julia, som är
nästan lika snabb i huvudet som i benen, har gjort stora
framsteg i både agility och lydnad. Nu kan hon (i alla fall nästan) gå förbi
stora svarta hundar utan att vrålskälla... Julias mormor Bina har som vanligt glänst i
alla discipliner hon varit med i och på träningstävlingen i lydnadsettan
fick hon ihop 173 poäng, trots att hon "nollade" apporteringen. Duktigt
gjort, hon som inte har varit på en lydnadsplan sedan förra lägret för tre
år sedan! Och gamla farmor Leja är som en unghund och älskar när hon får vara
med och jobba. Det är verkligen härligt att se en 13-årig pudel som är så
glad, så rörlig och så livlig, både på agilityplan, appellplan och i
rallylydnaden! Elsie har tyvärr varit lite låg hela veckan eftersom
hon inte har mått riktigt bra utan har varit väldigt lös i magen, så hon har
fått ta det lite lugnt. Trist, eftersom Elsie annars är en riktig turbohund
som jag hade sett fram emot att få "köra" på agilityplan - men sånt händer.
Nu är hon i alla fall fit for fight igen. Ebba som aldrig har krävt
särskilt
mycket arbete har varit nöjd och glad med att få vara med "på plan" bara
lite emellanåt. Hon tycker ju promenaderna med husse är bäst av allt. Vi är
alla olika.
Kul har vi haft det allihopa,
stort tack till alla ledare och till
alla andra lägerdeltagare som gjorde den här lägerveckan så härlig och
rolig!!!

Bilder från lägret finns här!
4 juli. Idag fredag
tävlar alla
pudlarna på Världsutställningen i Älvsjömässan, men vi stannar hemma och latar oss. Och,
förstås,
tvättar och packar inför veckan på pudellägret i Ånnaboda, som börjar på
söndag. Det ska bli så kul att komma dit igen! Under tiden kommer Annie från Arvidsjaur med familj att låna vårt
hus och vattna blommorna.
3 juli.
Vi är just
hemkomna från tre härliga dagar på Härjarö, en herrgård och campingplats i
ett vackert naturreservat på en udde i Björkfjärden i Mälaren.
Pudelnationalen 2008 har gått av stapeln, en "Circuit" i samband med
Världsutställningen som i år hålls i Sverige med omkring 21.000 (22.000?
23.000?) hundar från
hela världen. 397 pudlar från alla världens hörn var anmälda till Pudelnationalen på Härjarö - plus ett par hundra pudlar till lydnads- och
agilitytävlingarna. Ett jättearrangemang, som Svenska Pudelklubben verkligen
har rott i land med den äran, så välplanerat och väl genomskött, väldigt
trevligt och roligt! En stor eloge till alla duktiga medlemmar som jobbat
med detta!
På måndagskvällen började festen
med "mingel" med vin och tilltugg. På tisdagen gick alla hanhundarnas
tävlingar och där vann den svenska hanhunden CH Leonardo da Maya. Sedan blev
det härlig grillfest med underhållning för nära 300 personer på kvällen. På
onsdagen var det så tikarnas (och vår) tur. Julia var jätteduktig och
placerade sig som fyra i sin klass, slagen av tre jättefina ryska
championtikar. Det är jag väldigt nöjd med. Ryssarna hade otroligt vackra
pudlar och kom, uppklädda i tjusiga utställningskläder, körda av
privatchaufförer/livvakter i svarta limousiner...
Ebba och Julia var sedan med och
visade upp sig i tikarnas Championparad, tillsammans med nio andra
championtikar i alla fyra storlekarna. Det tyckte de var väldigt roligt,
även om Ebba blev lite blyg inför alla åskådare - det var ju flera år sedan
hon var med i ringen sist! De fick varsin fin kraschan som tack, så nu blir
det ännu mer rosetter att hänga på väggen hemma.

Best in Show blev en sagolik
pytteliten kritvit toypudelhanne från Moskva. Han flög runt banan i samma
tempo som de långbenta storpudelhannarna - en otrolig syn som fick hela
publiken att jubla! Bilder finns här
och övriga resultat kan man få på
http://w1.472.telia.com/~u47203561/index.htm och på
www.pudelklubben.se .
29 juni. Det är ju
semestertider, så bara 12 pudlar gick med på månadens pudelpromenad, bland
andra två små ljuvliga nykomlingar, fyramånadersvalpar, en vit
mellanpudelpojke och en vit storpudelflicka. Bägge var otroligt söta och
mycket duktiga på att kommunicera med alla nya, stora kompisar.
Elsies dotter Lobelia var också
med, tillsammans med sin nya familj: Carina, Rickard och Olivia. Hon har
bara varit i sin nya familj i en månad, men det är fantastiskt att se hennes
utveckling! Hon har knutit an så fint till sin nya flock och är nu en trygg
och självsäker liten pudeldam som leker vilt med sin syster Olivia och alla
andra kända och okända pudlar. Carina och Rickard ska nu ut och segla med
sina vovvar, bland annat till Gotland.
Värmen håller i sig och det var
skönt att vandra i skogen och att fika i skuggan av jätteeken på stora
ängen!
27 juni.
Det vackra
vädret står sig fortfarande. Efter ett morgondopp i Rösjön (19 grader, det
var 22 för ett par veckor sedan) ställde jag ut trimbordet under ett av
äppelträden och stod ute och klippte Lejan, när Marianne och Knut (kennel Tripwire) kom förbi med alla sina dvärg- och toypudlar, på väg till
hundutställning i Borås. Och plötsligt var det femton pudlar ute på vägen,
deras tio och våra fem. Tur att vägen är sparsamt trafikerad och att våra
grannar är tåliga: femton pudlar som träffas låter en hel del!
24 juni. Molly har varit
hos oss hela dagen, Molly som är en våra tre fodertikar. Hon är en rolig
figur, glad och kaxig och alltid full i sjutton. Inte alls lik sin mamma
Filippa (Tungels Förgät-Mig-Ej); om Filippa påminner om en gammaldags
engelsk herrgårdsfröken är Molly mera lik en frodig bondflicka. Julia och
Molly har väldigt roligt ihop, bägge med huvudet fullt av idéer och benen
fulla av spring. Till hösten ska Molly paras med Charlie (Tungels
Kardemumma), en spännande kombination! Hoppas det blir åtminstone någon brun
liten tik...

22 juni.
Det är verkligen
skönt att ha fem riktigt barnsäkra pudlar! Vid midsommardansen flockades
även i år massor av barn, i alla åldrar, runt hundarna och ville klappa och
hålla i kopplet. Våra underbara hundar är alltid lika glada och vänliga och
låter sig villigt hanteras av alla, små som stora.
Fästingarna, som försvann under
den långa torra perioden i början av sommaren, har kommit tillbaka nu när
vädret blivit lite svalare igen. Vi har plockat ett par stycken på både
Julia, Leja och Elsie. Så nu har alla utom Ebba fått apotekets
fästinghalsband om halsen. Giftigt, men vaddå - pest eller kolera? Vi har
haft både hund och häst som blivit smittade av borrelia och erlichia. Ebba
har i stället en medaljong hängande om halsen, en medaljong som sägs ge
statisk elektricitet i pälsen och därigenom stöta bort fästingarna. Låter ju
som rena hokuspokuset men det funkar faktiskt! Tyvärr verkar de där
medaljongerna inte säljas längre, jag har i alla fall inte lyckats hitta
några under de senaste åren.
18 juni.
Idag har
"våra" tikar Geila (Tungels Gentiana, 5 år) och Poppy (Tungels Poppyflower,
7 månader) varit hos oss på besök, Poppy för att få sig en skön sommarfrisyr
och Geila för att hälsa på och leka. Geila har tidigare varit vår fodertik
och Poppy är på "halvfoder" och ska förhoppningsvis få en kull valpar
här så småningom.
Deras mammor är kullsystrar (Geila
är dotter till Ebba och Poppy till Elsie), men man kan nog inte tänka sig
två kusiner som är mer olika! Geila är mild, mjuk och väldigt behaglig till
sitt sätt medan Poppy är busig, vild och galen - hon är en väldigt brun
tonårspudel! Poppy har synpunkter på allt och vet allt bäst. Hon är med
andra ord precis som tvåbenta tonåringar brukar vara. Poppy tycker till
exempel att det är väldigt onödigt att klippa klorna och att raka tassarna
och hon tycker att man visst kan komma när man själv vill om någon ropar...
Självklart gör man som man själv vill tycker Poppy.
Men mormor Bina var precis
likadan i samma ålder, så vi hoppas och tror att det ska bli folk även av
Poppan så småningom. Jättesöt är hon i alla fall, tur för henne!
16 juni.
Julias Farbror
Emil har varit här idag, Emil som egentligen heter Tungels Daring
Dandelion. Att han fick heta Modig Maskros beror på hans något annorlunda
entré ut i världen. Han kom som nummer fem av sex valpar och satt fast, med
sitt huvud ute i världen och resten, med bakåtslagna framben, kvar i sin
mamma Akvileja. Där satt han i nästan en timme medan Lejan krystade och grät
och jag sympatikrystade, drog och grät. Emil gapade och skrek. Men fast satt han!
Det såg inte klokt ut: en pudel med ett huvud i varje ände... Jag ringde
och rådfrågade husveterinären och andra uppfödare men ingen hade något annat
råd att ge än att fortsätta att dra.
Till slut fanns ingen annan råd
än att ta i och dra av alla krafter. Trots att jag var övertygad om att
valpen eller tiken, eller båda, skulle gå sönder - ut måste han ju!
Bära eller brista; vid nästa krystvärk tog jag i allt vad jag orkade och
drog i Emils stackars huvud, och till slut ploppade Emil ut, i ett stycke,
arg som ett bi - och kravlade direkt till matbordet: "tusan vad man får
vänta på maten på det här stället!" Lillasystern Darling Daisy hade stått i
kö länge och kravlade ut av sig själv, nästan samtidigt.
Emil var störst i kullen och det
är han fortfarande, nästan 42 cm hög och över 12 kg tung. Men en ängel är
han och en av våra stora favoriter!

15 juni.
Elsie är
fortfarande låg, men den värsta skendräktigheten är över. Jag har haft en
hundbadhelg och badat och rakat hela gänget. Det är härligt när alla fem
doftar gott av schampo och är nyrakade, så man ser hur söta de är i sina små
pudelfejs!
Idag kom Nick, vårt snart
18-åriga barnbarn, hem från Californien efter ett år i high school i Tahoe.
Det var härligt att se honom igen. Nick är en riktig hundmänniska och också
vovvarna blev jätteglada att träffa honom.
12 juni.
Vart tog sommaren vägen? Idag är
det kallt och blåsigt och det har kommit - några droppar - regn. På sätt och
vis kändes det bra, eftersom jag har stått i klipprummet hela eftermiddagen
och fixat till Peppar inför sommaren. Han är verkligen en härligt fin liten
pudelpojke, och vilket superhuvud han har! Han är nu, vid knappt 7 månaders
ålder, 36 cm hög så nog är han en mellanpudel även om han var liten när han
föddes!
Elsie har nu fått massor
av "valpar". I morse hade hon hon samlat alla pipleksaker vi har i huset och
hade korgen full med ungar. Men ingen av ungarna ville äta, trots att Elsie
pratade med dem, slickade dem och bäddade och gjorde det mysigt för dem.
Vilken olycka. Inte ens att ta upp dem i mattes säng och bädda ner dem i
duntäcket hjälpte. Nu har vi tagit ifrån henne alla "bebisarna" - åtminstone
trodde vi det. Men hon har ju hittat ett par till... Nu blir det definitivt
kastrering till hösten.

11 juni.
Idag kom mail både från Tungels Pennycress ("Penny") i Norge - hon
skriver alltid långa och roliga mail - och från Tungels Iris
("Filippa H") i Åkersberga, med festliga foton av Iris i segelbåten. Ska
fråga om jag får lägga ut en bild på webbplatsen. Vi fick idag också ett SMS
från Tungels Hortensia ("Muffi Star") i Borensberg och ett vykort från Tungels Dancing Duckweed ("Robin") i Ulricehamn.
Robin skickade ett vykort av
sig själv i hans trädgård bland alla hans agilityhinder. Robin är farbror till Julia; hans bror
"Elvis" - Tungels Dazzllng Daffodil - är Julias pappa. D-kullen, med sex
valpar, är Akvilejas andra och sista kull, födda 15:e oktober 1999. Alltså
är de redan veteraner. Otroligt. Tiden går. Det är härligt att få
nyheter från våra "gamla valpar"! Men varför är det så få besökare
som skriver i webbplatsens gästbok?
Elsie är skendräktig. Hon har
nedkommit med tre pipdjur och är mycket bekymrad över att bebisarna inte
vill äta. Funderar allvarligt på att låta kastrera henne.
10 juni. Avslutning på
fortsättningskursen i lydnad med fem härliga storpudlar och en mellanpudel.
Kursen har varit väldigt rolig att hålla och vi har - vilket inte är helt
vanligt - kunnat hålla fast vid planeringen; alla har hängt med och gjort
sina hemläxor. Vi har gått igenom momenten i "Lydnadsettan" och ikväll har
vi haft en liten avslutningstävling med alla momenten. Det märks på hundarna
att de förstår att de får visa upp sig och att de tycker det är roligt när
de andra står och ser på! Alla blir lite extra tända och några passar på att
spela apa. Precis som i alla andra skolklasser har vi haft "klassens clown"
och "klassens ordningsman".
De sista två gångerna på kursen
har också omplaceringshunden Lobelia varit med, och det med den äran! Det
formligen strålar av glädje om den lilla tiken, så lycklig är hon att få
vara med och lära sig nya saker. Man blir riktigt rörd av att se henne
samarbeta med sin nya matte. Lobelia har redan anpassat sig fint i sin nya
familj och de är så förtjusta i henne. I helgen har hon varit med på sitt
livs första segling (ända till Arholma) och där vid bryggan satt sedan två
små pudelfröknar i varsin flytväst på båtens fördäck och höll uppsikt över
båtarna runt omkring, alldeles tyst och stilla. Det måste ha varit en härlig
syn!
9 juni. Hem ljuva hem!
Vi
är tillbaka igen, hemma efter en minisemester i Siljansbygden. Vi startade
med studentuppvaktning hemma hos Tomas - vår son - där hans pojke Markus
firade att han gått ut gymnasiet. Usch vad gamla vi måtte vara... Därifrån
åkte vi till Hélène - dottern - med familj i deras sommarhus i vackra vackra
Siljansnäs. Hela bygden är som en folkvisa! Eller en hötorgsmålning om man
så vill. Leende grönskande ängar med alla midsommarblommorna, hagar med
hästar, kor och får, grå härbren och faluröda gårdar så långt ögat når. Och
så Siljan i bakgrunden. Ojojoj så vackert. Och så välgörande för själen.
Sommarvärmen stod sig, det var säkert en bra bit över 30 grader i skuggan
och närmare 25 i Siljans böljor, i alla fall vid den långgrunda
sandstranden.
Efter ett par dagar med sol och
bad i Siljansnäs fortsatte vi (Ingemar, hundarna och jag) vår färd runt
Siljan för att landa i Mora, där Peppars (Perrywinkles) familj bjöd på fika
och mera bad vid deras vackra sommarställe vid Orsasjöns strand. Peppar har
vi ju träffat många gånger sedan han flyttade i vintras, på pudelpromenader,
för klippning och valpkurs, och alla hundarna blev glada att träffas igen.
Även om Peppar förstås, som vanligt, fick en hel del stryk av sina nära och
kära pudelsläktingar: ("håll dig på mattan, ungskrälle").

Nästa stopp, och övernattning,
blev på en vacker naturcamping vid Rogsjön i Bjursås, dit Oddy (Odon) med
två av sina mattar kom för att hälsa på. Det var så kul att ses! Vi har inte
träffats sedan Oddy flyttade från oss för ganska exakt ett år sedan och det
är alltid lika härligt att få träffa sina "telningar" igen och se dem glada
och välskötta. Oddy har vuxit upp till en långbent, snygg och trevlig
pudelpojke, som med glatt humör tog emot alla bannor han fick från alla
pudeldamerna: mamma, mormor, moster, syrran och Leja.
Nästa dag fortsatte vi till
Falun för att ta en kopp fika hemma hos Olle (Oleander), Anna-Kristina och
Johan. Inte heller dem har vi träffat sedan Olle flyttade och det var
väldigt roligt att se hur bra Olle har det och hur fin och trevlig han är.
Julia njöt av att få hunsa med båda sina småbröder och Olle fick liksom Oddy
några rejäla omgångar av henne. Inte värt att försöka ta leksaker från
storasyrran inte! Hon är en riktig markatta när hon vill, vår ljuva Julia!
Sedan visade Olle alla sina cirkuskonster för oss, han var verkligen duktig!
Borta bra, men hemma bäst. Nu är
det skönt att vara tillbaka och försöka vattna liv i alla torra växter!
Elsie går och bär på en pipleksak och gnäller, det är visst skendräktighet
på gång.
3 juni.
Idag har
Nelly varit här för klippning - åh, vilken härlig liten hund! Så otroligt
söööt, så lätthantering och så trevlig. Hon har inte klippts sedan
stockholmsutställningen i påskas och hade förstås en enormt lång och tjock
päls - men alldeles ren och utan en enda tova. Och välrakad om nos och
tassar, som alltid.
Nelly är alltid lika fin och välskött, alltid nyrakad och
med rena, plockade öron och kortklippta klor. Matte Alison är synskadad men
håller alltid Nelly i perfekt skick ändå, trots att hon har ytterligare en
långhårig - stor - hund, två hästar och ett krävande jobb. Plus familj och
hus. Somliga hinner visst med allt.
Kan någon begripa hur någon
kan tycka det är kul att ha en hund som går omkring och är
både skitig och tovig, med illaluktande öron och stinkande andedräkt? Och har klor som är så långa att hundstackarn knappt
kan gå, som i värsta fall bryter av en klo med dyrbara veterinärbesök som
resultat? När man kan höra hunden gå över golvet är klorna för långa!

Alldeles för långa klor - obs! inte Nellys
En klo var bruten och det blev operation
Det är ju faktiskt tillräckligt
med en kvart eller så i veckan för översyn och vård, bara man inte börjar
slarva med pälsen utan kammar och fönar torrt när hunden har badat. Hundar
behöver vård, liksom blommor, bilar och barn! Det
finns väl inte mycket som är ljuvligare än en nybadad, välfönad, väldoftande
pudelpäls att sticka näsan i? Om jag bara hade en enda pudel, skulle den nog
få bada varendaste dag...
2 juni.
Helgen i
Norrköping var superkul! Lite för varmt bara - över 30 grader i skuggan båda
dagarna.
Barbro och jag åkte iväg redan
på fredagseftermiddagen med Sixten (husbilen) och hundarna Julia (som skulle
debutera i championklass), Akvileja (Julias farmor), och Rutan (som är
barnbarnsbarn till Akvileja och som inte varit utställd på två år). Vi kom
fram på eftermiddagen och satte upp utställningstältet, installerade oss på
campingplatsen vid Himmelstalund som ligger väldigt vackert vid Motala
Ström och åt en god middag. Framåt kvällningen dök Marianne och Knut upp
med tre av sina pudlar och parkerade sin husbil bredvid vår. De bjöd på
Janssons Frestelse, öl och snaps och vi hade en trevlig kväll tillsammans.
Näktergalen sjöng vackert för oss hela kvällen och natten, ackompanjerad av
grannens nio kinesiska nakenhundar.
Upp tidigt på morgonen. Jag
avundas verkligen dem som gillar att gå upp på morgonen. Själv är jag inte
så mycket till min fördel klockan sex om morgnarna. Men allting går, och när
vi kom ner till utställningsringen kändes allting bra. Vilken otroligt
trevlig domare han är, Rodney McDowell från Irland, fryntlig och pratsam och
väldigt gullig mot hundarna. Jag älskar när en domare småpratar med hundarna
och säger "Hi sweetheart"!
Det var 14 vackra tikar som
ställdes ut och konkurrensen var stenhård, jag tyckte alla var nästan lika
vackra. Men Barbros lilla Rut tog certet, blev bästa tik och sedan BIM mot
Dan Anderssons championhanne Gouckas Walking Symphony! Vilket resultat,
första utställningen på två år och första i öppen klass! Lite extra roligt
var det för mig också, eftersom Rutans mormor är Tungels Cyklamen, som
Marianne Bladh köpte av oss som valp en gång i tiden!

Julia kom etta i championklassen
och blev sedan 2:a Bästa Tik med superfin kritik. Barbro och jag fick
dessutom några vänliga ord av domaren för vår handling och vår till hundarna
passande klädsel! Han delade också med sig av sin definition av pudlar av
olika färg: "The blacks are independant, the browns are naughty and the
white ones think they are beautiful". Träffande och roligt tycker jag!
Dagen därpå var lika härlig, med
samma slutresultat för Julia: 1 och CK i championklass och 2:a bästa tik,
slagen av Berit Eliassons ungtik Cachas Special Delight - som sedan blev BIR
mot Dans hanne! Nästan en sensation... Rutan fick en etta med CK, men gick
sedan inte vidare i Bästa Tik-klassen. Domare var Lyn Richardson från
Irland, en rödhårig, mycket behaglig dam som även hon jollrade vänligt med
varje hund. Hennes kritik av Julia kan jag inte låta bli att citera:
"Supercoated black, prettiest
of heads, nice refined backscull, short cobby body, good tailset, lovely
angulation. A classy bitch moving with drive and elegance. A worthy
champion!" Fint va!

30 maj.
Nu åker Julia och
jag iväg till Himmelstalund, Norrköping, där Julia ska debutera i
championklass i helgen. Kul!
27 maj.
Avslutning på
valp/grundlydnadskursen som Tove och jag haft under våren för SPK Täby/Roslagen. 14
ekipage tävlade mot varann i en avslutande liten tävling som Tove hade
konstruerat: gå fint i koppel, ligg, skall, förbud (inte röra köttbullen),
inkallning och hopp över hinder. Med varierande resultat: några var
jätteduktiga, andra hade en bit kvar. Men alla har gjort stora framsteg
under kursens gång och jag tror att de var nöjda. Många härliga hundar och
hundägare, det känns lite tråkigt att skiljas när man egentligen just har
lärt känna varandra. Men det är ju också rätt skönt att få lediga
tisdagskvällar...
26 maj. Hade med Lobelia och
hennes nya familj på fortsättningskursen i lydnad. Det är en fröjd att se
hur Lobelia redan knutit an till sin nya flock, vilken härlig kontakt hon
redan har med dem! Hon har inte gått en enda kurs i hela sitt liv och kan
inte veta vad som förväntas av henne, men håller en fantastisk kontakt och
gissar sig till vad man vill att hon ska göra. Håller stadig ögonkontakt,
går fint i koppel, sitter och stannar kvar på kommando, klarar "ställande
under gång" utan att ha lärt sig, hoppar fint över hinder på kommando, gör
nästintill perfekta inkallningar... Vilken fin och klok liten hund! Lite
stressad men väldigt kontaktsäker. Och uppenbarligen mycket glad att
få vara med och göra något roligt!
Hundarna i fortsättningskursen
är alla fantastiskt bra hundar. Fem storpudlar och en mellanpudel. Kursen
har gått "som tåget", helt enligt planeringen, och flera stycken ser redan
ut (åtminstone emellanåt) som färdiga tävlingspudlar i Lydnadsklass 1. Jättekul!
24 maj.
Utställning i Österbybruk. Både Julia och Charlie var anmälda, och jag såg
fram emot dagen, eftersom Österbybruks Herrgårdspark är en av Sveriges
vackraste utställningsplatser, med slottet, parken med alla lindarna och
vattenspeglarna och eftersom det brukar vara en så fin dag. Många pudlar var anmälda: 26 stycken, den ena vackrare än
den andra och jag hade inga förväntningar på resultatet.
Lika bra att se dagen som uppvärmning inför sommarens utställningar! Domare
var Birgitta Hasselgren som föder upp terriers och som jag aldrig har ställt
ut för tidigare, jag visste inte alls vad hon tycker om för typ av pudlar.
Ingemar och jag
tog husbilen hemifrån redan på fredagen, kom fram emot kvällningen och satte
upp utställningstältet, åt en god middag och gick tidigt till sängs. Det var
första natten för säsongen, så hundarna var oroliga: de kunde inte alls
förstå varför de inte får ligga i sängen i husbilen, när de får göra det
hemma? Upp klockan sex och till utställningsplatsen klockan åtta. Tove var
redan där och borstade på Charlie.

Charlie skötte
sig som vanligt exemplariskt i ringen. Han var förstås (enligt mig) den
allra vackraste av alla hanhundarna. Och det tyckte faktiskt domaren också! Han tog
sitt tredje och sista cert och blev CHAMPION! Nu spelade det ju inte så stor
roll hur det skulle gå för Julia, jag var så glad för Charlies framgång. Men
Julia visade sig som vanligt från sin soliga sida (hon har faktiskt bara en
solig sida, ingen skuggsida) och tog Birgitta Hasselkvist med storm ("Mycket
vackert pudelhuvud med fina detaljer" började kritiken), och så tog
också Julia sitt tredje och sista cert och blev CHAMPION även hon! Härligt!

Vilken dag, det
får jag nog aldrig uppleva igen... På söndagens pudelpromenad bjöd vi på
rosa champagne till alla promenörerna - det blev ju inte så stor drink till
var och en, men storleken har ju som bekant ingen betydelse.
När vi på lördagskvällen kom hem från utställningen hade vi lilla Lobelia,
2,5 år, hemma
hos oss. Hon skulle byta ägare och få en ny familj, och överlämnandet skedde av omtanke om
Lobelia hemma hos oss. Det är väldigt svårt för
en hund att bli lämnad på ett nytt ställe ("jag är övergiven"), det är mycket
roligare att få följa med
till sitt nya hem. Lobelia bor nu hos Carina och Rickard och
pudelsyrran Olivia. Bättre hem kan ingen hund önska sig.

Till bloggen oktober-november 2008!
