Tungels

Uppfödning av svart och brun mellanpudel
Pudelns kärna: hjärta och hjärna

Hänt i Hundgården 1

En blogg, maj - september 2008


 

Till bloggen oktober-november 2008!

30 september 2008. Kurs i vardagsklippning tillsammans med Anna-Lena. Sju charmiga pudlar i olika storlekar var med, bland andra kaxiga toyvalpen Gösta, den milda Moa och den glada busiga Allan. Som alltid var det ganska stojigt i början, men alla lärde sig snart att stå snällt på sina klippbord, och när de gick hem efter tre timmar var det som "nya pudlar".

29 september. Det är otroligt vad en liten pudeltik kan producera mycket närande mjölk - valparna väger redan över 700 gram alla tre! De kravlar och försöker komma upp på sina små tjocka ben och snart kommer de väl att öppna sina ögon. Utvecklingen går fort! Molly är väldigt lugn och trygg i sin mammaroll, hon lämnar nu valparna långa stunder och har redan gått med oss på korta skogspromenader med de andra tikarna.


Ikväll har jag badat och klippt Leja, hon är den 18:e hunden jag har gjort i ordning den här månaden. Puh, ibland önskar jag att jag hade satsat på nakenhundar istället för pudlar... Men det är så härligt när de är färdiga, fluffiga och väldoftande!

28 september. Pudelpromenad i strålande sol och brittsommarvärme med ca 30 hundar, varav tre icke-pudlar - plus en papegoja!  Kul att så många kommer med på våra promenader!

27 september. Julia är nu både svensk och finsk utställningschampion! Emelie Jönsson visade henne så bra på utställningen på Åland idag, att Julia tog ett finskt certifikat. Tack Anna-Lena, Emelie och Linnea!

Valparna är en vecka gamla, tre dästa små tjockisar som bara äter och sover.

26 september. Julia har rest iväg till utställning på Åland med min snälla kompis Anna-Lena och hennes två söta döttrar Emelie och Linnea. Det är sååå tomt i huset utan vår lilla stjärna! Hoppas de får trevligt tillsammans.

Valparna är jättefina, tjocka och nöjda och Molly är så duktig med dem. De har ökat otroligt i vikt och väger nu 540, 540 och 580 gram. Man brukar säga att valpar bör fördubbla sin födelsevikt under andra levnadsveckan, och det kommer ju de här valparna att ha gjort med råge.

Om du vill läsa om Mollys egen första valptid kan du läsa hennes valpdagbok här.

24 september. Sommarvärmen är tillbaka, vi går i shorts i trädgården och sitter ute och äter. Valparna är fyra dagar gamla - det var idag vi trodde de skulle födas - och de äter och växer och är väldigt nöjda - de väger redan 410, 440 och 460 gram. Molly har haft en liten mjölkstockning i ett av sina juver, men den gav med sig efter lite oljemassage. Jag sover fortfarande i valprummet, men det känns som om Molly klarar natten på egen hand nu så jag kommer nog att flytta tillbaka till min egen säng imorgon kväll. Men bort på kvällens middagsbjudning kommer bara en av oss att gå. Det är för tidigt att lämna Molly och valparna alldeles för sig själva.

Molly har adopterat fjärrtelefonen. Hon letar reda på den överallt: i valprummet, i sovrummet, i arbetsrummet, och lägger den i valplådan tillsammans med valparna. Jag vet inte om hon vill ringa till sin foderfamilj och berätta om sina bebisar, eller om hon faktiskt vill försöka inlemma den i sin kull. Men det är nog svårt att få den att dia.

22 september. Molly har blivit en exemplarisk mamma, som sköter sina bebisar efter alla konstens regler. Hon behövde lite extra hjälp och stöd första dygnet men nu är hon, liksom våra andra tikar alltid har varit, en väldigt snäll och noggrann hundmamma. Valparna har redan efter ett dygn ökat i vikt med ca 30 gram vardera, riktiga tjockisar är de!

21 september. Vi har fått valpar!!! Molly har nedkommit med tre vackra barn, en svart tik, en svart hanne och en brun hanne. Valpningen gick mycket lugnt och fint med valpar som föddes med en timmes mellanrum igår eftermiddag. Alla tre är fina och ovanligt stora (de vägde mellan 280 och 320 gram), trots att de anlände till världen fyra dagar före beräknad nedkomst. Molly hade lite problem med moderskapet i början: hon tyckte de var väldigt äckliga, morrade och nafsade efter dem. Valparna fick sova i en korg i min säng på natten och jag lade till dem varannan timme, under övervakning eftersom jag inte litade riktigt på Molly, men nu har moderslyckan infunnit sig och Molly har släppt ner mjölken, så nu är det frid i valplådan.

Pappa till valparna är vår egen uppfödning, SUCH Tungels Kardemumma, som du kan se här.

15 september. Elsie har börjat löpa igen. Och som hon beter sig när hon träffar andra hundar undrar jag om hon inte ljög för hundprataren när hon sa att hon inte vill ha flera valpar. Inte är hon någon "fin flicka" inte.

14 september. Vår bruna Poppy, dotter till Elsie och Ivar, har utställningsdebuterat på Pudelklubbens inofficiella höstutställning i Stockholm. Domare var Christer Ivarsson, som var en både snäll och rättvis domare.

Vår vilda bebis var till en början väldigt uppspelt och skulle prata med alla runt omkring, men hon lugnade ner sig så småningom och uppförde sig till slut "efter omständigheterna väl". Här behövs mycket ringträning... Hon fick bra kritik och ett HP, men gick sedan inte vidare i tikklassen, vilket vi inte heller hade väntat oss. Det är inte lätt att hävda sig bland de vuxna tikarna när man är bara nio månader.


Foto: Marcus Fredegård

Med på utställningen var Charlies två femmånadersvalpar från kennel Tip-Top. De var väldigt snygga och väldigt trevliga, jag hoppas att Mollys Charlie-valpar blir lika fina! BIS 1:a blev, till vår stora glädje, Marianne Bladhs söta bruna toytik Tripwire Cayenne. Grattis!

11 september. Från gotländsk sommar till höst i Täby på mindre än en vecka, oj vad det gick undan! I långbyxor, jacka och stövlar har vi varit ute i blötan i svampskogen. Två korgar blandsvamp blev det, men bara fyra gula kantareller och fem små höstkantareller - man kanske skulle satsa på att utbilda alla fem pudlarna till kantarellsökhundar?

Vår utställningsstjärna skulle inte göra någon succé på utställning idag kan jag lova; vi går hemifrån med en pudel i overall och kommer hem med något som mest liknar en väl använd golvmopp. De andra fyra är ganska torra och rena, men Julia är helt otroligt bra på att ställa till sig. Men kul har hon, och de andra hundarna också!
 

Molly har enligt sin husse Pelle gått upp 2 kg i vikt redan, med mer än två veckor kvar till valpning. Det måtte vara många bebisar i hennes mage.

9 september. Vi har varit på utställningsturné/sensommarsemester på Gotland och Öland tillsammans med Marianne och Knut och deras pudlar. Det var tio härliga dagar med sommarens sista (?) bad i Östersjön. Eftersäsongen på Gotland är fantastisk, havet är fortfarande varmt, det är ingen trafik på vägarna och folktomma campingplatser och stränder överallt. Efter två dagars utställning i Visby var vi ett par dagar på Fårö och ett par dagar vid Ljugarn, innan vi tog båten över till Öland med våra två husbilar.

Julia har skött sig så jättebra, hon är så väldigt glad och söt och så rolig att visa. Hon blev BIM (bästa tik) med CACIB (Internationellt utställningscertifikat) på Gotland och BIR (Bäst i Rasen) på Öland!


Is this nice???

Efter showen fick Julia en ny leksak av husse, en gul anka som verkligen blev populär - tills Bina stal den. Bina, hon är sig lik, hon är en riktig fullblodsegoist. Men självklart köpte husse då en anka till, så att de hade varsin...

Innan vi lämnade Böda Sand rullade sig Julia i en rutten svan som hon hittade på stranden. Jag övervägde en - bara en liten - stund att lämna kvar henne på stranden, men sedan fick fröken ett bad i Östersjöns kalla böljor ("Tänker du dränka mig matte?" - "Det är rätt åt dig!"). Men hela vägen hem (sju timmar...) spred damen ändå en doft av härsken svan i bilen.

27 augusti. Poppy, vår busiga, envisa och roliga långbenta tonåring (som vi delar med Titti och hennes döttrar) har blivit badad och klippt. Vi ska börja bygga på en utställningsfrisyr inför vårens utställningar, och när hon nu är nyfriserad, från att ha haft en bekväm kort sommarfrilla till att få början till en "baby lion", ser hon bums ut som en ung pudeldam på väg att bli vuxen.

Innan vi kunde börja friseringen lekte Poppy "tafatt" i köket. När hon insåg att det var bad på gång försökte hon smita undan och gömma sig under bordet, bakom fåtöljen, under bordet igen - en lek som matte inte uppskattade till fullo just då... Poppy har egna synpunkter på det mesta. Hon är en mycket brun pudel.

Läste på Pudelklubbens hemsida att vår lilla Julia för närvarande ligger på tredje plats i "Årets Mellanpudel". Inte illa - efter bara fyra räknade utställningar. Duktig flicka!

26 augusti. Idag har vi Molly här, vår lilla fodertik som är parad med Charlie. Och nog är hon dräktig allt, hon börjar redan bli riktigt rund om sin lilla mage! Molly har mognat och är nu en riktigt förnuftig och klok pudeldam, en riktig liten ängel. Hon tycker att hennes busiga lilla kusin Poppy är ganska olidlig...


Molly och Charlie

25 augusti. Mail från Ami med Pimpernel-Rasmus:

 "...en fantastiskt rolig sommar med Rasmuspojken. En ljuvligare hund finns inte. Han har levt med mycket stor flock i sommar och i denna fanns det också riktigt små barn. Rasmus hade ett oändligt tålamod och tyckte att det jämnade ut sig eftersom han ju också fick delta i grabbarnas innebandymatcher. Det är en riktig sällskapshund, älskar hundar och människor på långt håll då han ger ifrån sig små lustiga gnyn för han är så ivrig att möta någon. Det var utmärkt att gå lydnadskursen och det går framåt. Nu klarar han utmärkt att jag går hemifrån och bara Per är hemma, och han klarar också någon halvtimme helt själv. Att äta är härligt, att busa ännu bättre och att ligga i soffan intill dem man gillar är jättemysigt. Överallt gör han succé för det är ju en så trevlig hund."

Sååå roligt det är för en uppfödare att få mail från glada hundägare!

18 augusti. Har badat och klippt Ebba, så nu är alla fem snygga igen. Otroligt hur pälsen växer på tre veckor! Det är så roligt att göra i ordning Ebba, hon har en fantastisk, tät svart päls och hon är så korrekt byggd att hon blir snygg hur man än gör. Dessutom står hon som en staty hur länge som helst och verkar njuta av proceduren - åtminstone så länge som man inte kommer till tass-rakningen!

Idag ringde telefonen när jag höll på att klippa Ebba och jag gick ifrån bara för att svara, helt kort. Men det var Ulla, en barndomskompis som jag inte pratat med på flera år, så det tog en stund. Efter sju minuter hörde jag ett försynt "voff?" utifrån klipprummet, "du har väl inte glömt mig", men den goda Ebba stod fortfarande som en staty, kvar på bordet, när jag kom tillbaka.

Ebba är en alldeles ovanligt ljuvlig liten hund, så försynt, mjuk och god och rar. Hon ställer aldrig några krav, inte på någonting. Jag brukar säga att om mina hundar vore människor, så skulle Ebba vara den man tyckte bäst om. Hon är som äkta kärlek: hon söker icke sitt.

Idag ringde Ulla, matte till Ami (Tungels Amaryllis), som är kullsyster till vår Akvileja. Det är alltid lika roligt att höra ifrån våra "gamla valpar" och få höra att allt är väl! A-kullens valpar är ju över 13 år nu, men alla är fortfarande friska, pigga och glada.

Konstigt - idag har det ringt två Ullor!

17 augusti. Är det imorgon skolan börjar? Det här är första skolstarten på 24 år som jag inte är fullt sysselsatt med kursplanering, schemaläggning och läromedelsinköp. Känner mig som den pensionerade stinsen som satt på stationen: "Där kommer tolv och trettiofyran från Malmö. Det skiter jag i. Och där kommer tolv och trettiosexan från Stockholm. Det skiter jag också i."

Jag är fri! Det regnar idag men det är fortfarande sommar!

14 augusti. Matte kommer hem sent efter ett möte i Pudelklubben. Husse sover. När pudlarna hör bilen stanna på uppfartsvägen, stämmer alla fem unisont upp jubelsången: "Nu är hon hemma igen". Husse sover inte längre. Det är attans vad fem små pudeldamer kan yla... tur att vi inte bor i lägenhet.

12 augusti. Efter två härliga veckor på Öland är det skönt att vara hemma igen! Ingemars pelargoner har nästan dött drunkningsdöden, men gräsmattan är i alla fall grön - det måtte ha regnat floder i Täby! Men vi har ju varit på solens och vindarnas ö - och nog har vi haft vind alltid, 24 sekundmeter en dag - men massor av sol och bad också. 26 grader i havet, inte dåligt!

Hundarna älskar livet i husbil; compact living är ju vad en hundflock vill ha, hela flocken samlad i en liten lya. Och att komma fram till nya spännande ställen att utforska nästan varje dag! Och att få rejsa i full frihet över standängarna och alvaret med vinden vinande i pudellockarna! Elsie har träffat djurkommunikatören Gabriella Rastad på Öland och det var verkligen en omtumlande upplevelse. Elsie berättade om sitt liv innan hon flyttade hem till oss och beskrev sedan vår familj väldigt ingående, både mig, Husse (som hon kallade för "Gubben" till Ingemars förtret) och de andra fyra hundarna i huset. Jag är väldigt imponerad och även lite skrämd, faktiskt. Mer om det på annan plats här på webbplatsen.

29 juli. Jag instämmer med Mats Lundegård i DN igår, citat: "Jag ligger på rygg i det mjuka vattnet och tittar på himlen, den illblå och genomskinliga himlen. - Kan det blir bättre? Jag tänker på det efteråt när jag sitter på bryggan och torkar. - Jag tittar på småfisk som flyter över den hårda, bronsfärgade sandbottnen. Och på sländor som irrar i vassen."

Bättre kan det inte sägas! Tack Mats!

28 juli. Inatt var det ett fantastiskt åskväder, hela Skarpäng färgades rödorange och en praktfull regnbåge hängde över skogen. Både hundarna och husse sov, så bara matte (och Tomten?) var vaken och fick njuta av skådespelet. Sedan kom regnet. Men det kom bara 2 mm, tyvärr.

27 juli. Juli månads pudelpromenad - årets varmaste dag? Vilken sommar vi har! Vi fikade i skuggan under eken och sedan passade några av oss på att ta ett dopp ( ett lååångt härligt dopp!) i Rösjön på vägen hem. Sju pudlar plaskade i strandkanten, men ingen ville simma. Varför står det i alla hundböcker att pudeln är en vattenapportör?

24 juli. Nu kan Molly titulera sig "fru" för igår höll hon bröllop med sin Charlie (SUCH Tungels Kardemumma). Jag var inte så optimistisk när vi åkte dit eftersom jag inte var särskilt imponerad av hennes löpning, som var i stillsammaste laget mot vad jag är van vid. Men Charlie är en klippa, han vet precis hur man ska uppföra sig mot en oskuld: han är snäll, omtänksam och försiktig, han pussar och  kramar och pysslar om, men visar ändå hur det ska vara. En sån älskare borde alla ha första gången.


Molly

23 juli. Undrar varför det är nästan bara kvinnor som gillar att morgonbada? De gånger jag möter någon vid sjön på morgonen är det alltid en medelålders kvinna. Att komma ner till sjön en tidig morgon när det insjömjuka ljumma vattnet ligger som en spegel och det enda ljud som hörs är ändernas kvackande i vassen är ju nästan meditativt, en sådan njutning! "Nu kommer sommaren" och "Nu är värmen snart här" läser man på tidningarnas löpsedlar. Men hallå - var har ni varit? Det har ju varit sommar sedan i maj, har ingen märkt det?

18 juli. Gästerna har rest och lugnet lägrar sig över flocken. Det har varit en rolig och intensiv vecka med huset fullt av folk och hundar, men jag har ändå hunnit med att bada och klippa alla våra fem hundar, plus ett par till. Jag håller på att köra in en ny sax eftersom min gamla Rose Line börjar bli lite trött, och usch vad det är svårt att vänja sig vid nya verktyg! Den här, som passande nog heter "Croc", verkar i alla fall bli bra trots sitt relativt låga pris (lite över 700 kronor). Har också provat att raka mina hundar med 30-skäret i stället för det gamla vanliga 10-skäret, och nog blev det mycket snyggare, särskilt på Leja som på gamla hundars vis börjat bli lite rynkig i fejset.

Det fina vädret håller i sig även om det idag var lite kyligare på morgonen, så idag blev morgondoppet i Rösjön inställt. Får se om solen värmer lite mer fram på dagen! Vi har ett "hundbad", det vill säga en liten halvsunkig strandbit med tallar, sand och liten klippa, mellan Täbybadet och Danderydsbadet, där man får vara och bada tillsammans med sina hundar (fast mina pudlar badar inte), men tidiga morgnar är det bara hundfolk ute och då kan man stjäla sig till ett snabbdopp från bryggan. Det är ju mycket skönare!

Var nere på banken härom dagen och betalade in anmälningsavgiften till Ålands Kennelklubbs stora utställning i september. Jag har länge sett fram emot att få komma dit och ställa ut en champion och nu hade jag tänkt att Julia och jag skulle ha en mysig helg på Åland tillsammans. Men när jag kom hem ringde Pelle och berättade att min fodertik Molly just börjat löpa. Rackarns hundskrälle, kunde hon inte ha väntat en vecka, en ynka liten vecka bara, med att börja löpa? Nu blir det pudelbröllop på onsdag - och beräknad valpning den 26:e september, samma dag som utställningen på Åland är... Vet någon hur man delar sig i två delar? Kloning, kan de va nåt?

14 juli. Idag tog vi en tur med Waxholmsbåt ut i skärgården, Annie, Elias, Java (SUCH Tungels Hibiscus), mitt barnbarn Nick och jag, och det har varit en härlig solig dag på Grindas klippor, med många salta bad! De andra hundarna fick vara hemma med husse. Det finns ingenting som går upp mot Stockholms skärgård en dag som idag, med glittrande "plattvatten" och solvarma klipphällar, och visst saknar jag då Dora III, vår kära gamla båt..

12 juli. Veckan på pudellägret är slut och vi är hemma igen efter en intensiv och väldigt rolig lägervecka i Ånnaboda, SPK:s nittonde läger och vårt fjärde (men säkert inte sista). Programmet var som vanligt späckat med alla tänkbara aktiviteter: kontaktövningar, lydnad, agility, rallylydnad, sök, spår, uppletande, pälsvård, utställningsträning och så vidare. Det är svårt att välja, helst skulle jag vilja göra allting med alla fem hundarna! I år har vi koncentrerat oss på agility och den nya roliga hundsporten rallylydnad, varvat med lite vanlig lydnadsträning. Hundarna älskar att vara på läger och de tävlar verkligen om att få vara den som får följa med matte på olika aktiviteter. De hundar som för tillfället inte "jobbar" går långa härliga promenader med husse i den fantastiska terrängen i Kilsbergen.

I år var det 73 personer och 103 pudlar - plus en labrador, en italiensk vinthund, tre katter och en kanin - på lägret. Vädret var minst sagt skiftande och hela första dagen öste regnet ner. På grillträffen första kvällen blev alla genomsura - men bara utanpå, det hela var ju rätt dråpligt: bara hundfolk är väl så galna att de går ut i skogen och grillar och äter korv i ösregn, dessutom med en massa pälshundar i släptåg! Nästa dag klarnade det upp och resten av veckan var det mest sol, med lite åskskurar emellanåt. Men vad gör det när man har roligt.

Lilla Julia, som är nästan lika snabb i huvudet som i benen, har gjort stora framsteg i både agility och lydnad. Nu kan hon (i alla fall nästan) gå förbi stora svarta hundar utan att vrålskälla... Julias mormor Bina har som vanligt glänst i alla discipliner hon varit med i och på träningstävlingen i lydnadsettan fick hon ihop 173 poäng, trots att hon "nollade" apporteringen. Duktigt gjort, hon som inte har varit på en lydnadsplan sedan förra lägret för tre år sedan! Och gamla farmor Leja är som en unghund och älskar när hon får vara med och jobba. Det är verkligen härligt att se en 13-årig pudel som är så glad, så rörlig och så livlig, både på agilityplan, appellplan och i rallylydnaden! Elsie har tyvärr varit lite låg hela veckan eftersom hon inte har mått riktigt bra utan har varit väldigt lös i magen, så hon har fått ta det lite lugnt. Trist, eftersom Elsie annars är en riktig turbohund som jag hade sett fram emot att få "köra" på agilityplan - men sånt händer. Nu är hon i alla fall fit for fight igen. Ebba som aldrig har krävt särskilt mycket arbete har varit nöjd och glad med att få vara med "på plan" bara lite emellanåt. Hon tycker ju promenaderna med husse är bäst av allt. Vi är alla olika.

Kul har vi haft det allihopa, stort tack till alla ledare och till alla andra lägerdeltagare som gjorde den här lägerveckan så härlig och rolig!!!

Bilder från lägret finns här!

4 juli. Idag fredag tävlar alla pudlarna på Världsutställningen i Älvsjömässan, men vi stannar hemma och latar oss. Och, förstås, tvättar och packar inför veckan på pudellägret i Ånnaboda, som börjar på söndag. Det ska bli så kul att komma dit igen! Under tiden kommer Annie från Arvidsjaur med familj att låna vårt hus och vattna blommorna.

3 juli. Vi är just hemkomna från tre härliga dagar på Härjarö, en herrgård och campingplats i ett vackert naturreservat på en udde i Björkfjärden i Mälaren. Pudelnationalen 2008 har gått av stapeln, en "Circuit" i samband med Världsutställningen som i år hålls i Sverige med omkring 21.000 (22.000? 23.000?) hundar från hela världen. 397 pudlar från alla världens hörn var anmälda till Pudelnationalen på Härjarö - plus ett par hundra pudlar till lydnads- och agilitytävlingarna. Ett jättearrangemang, som Svenska Pudelklubben verkligen har rott i land med den äran, så välplanerat och väl genomskött, väldigt trevligt och roligt! En stor eloge till alla duktiga medlemmar som jobbat med detta!

På måndagskvällen började festen med "mingel" med vin och tilltugg. På tisdagen gick alla hanhundarnas tävlingar och där vann den svenska hanhunden CH Leonardo da Maya. Sedan blev det härlig grillfest med underhållning för nära 300 personer på kvällen. På onsdagen var det så tikarnas (och vår) tur. Julia var jätteduktig och placerade sig som fyra i sin klass, slagen av tre jättefina ryska championtikar. Det är jag väldigt nöjd med. Ryssarna hade otroligt vackra pudlar och kom, uppklädda i tjusiga utställningskläder, körda av privatchaufförer/livvakter i svarta limousiner...

Ebba och Julia var sedan med och visade upp sig i tikarnas Championparad, tillsammans med nio andra championtikar i alla fyra storlekarna. Det tyckte de var väldigt roligt, även om Ebba blev lite blyg inför alla åskådare - det var ju flera år sedan hon var med i ringen sist! De fick varsin fin kraschan som tack, så nu blir det ännu mer rosetter att hänga på väggen hemma.

Best in Show blev en sagolik pytteliten kritvit toypudelhanne från Moskva. Han flög runt banan i samma tempo som de långbenta storpudelhannarna - en otrolig syn som fick hela publiken att jubla! Bilder finns här och övriga resultat kan man få på http://w1.472.telia.com/~u47203561/index.htm och på www.pudelklubben.se .

29 juni. Det är ju semestertider, så bara 12 pudlar gick med på månadens pudelpromenad, bland andra två små ljuvliga nykomlingar, fyramånadersvalpar, en vit mellanpudelpojke och en vit storpudelflicka. Bägge var otroligt söta och mycket duktiga på att kommunicera med alla nya, stora kompisar.

Elsies dotter Lobelia var också med, tillsammans med sin nya familj: Carina, Rickard och Olivia. Hon har bara varit i sin nya familj i en månad, men det är fantastiskt att se hennes utveckling! Hon har knutit an så fint till sin nya flock och är nu en trygg och självsäker liten pudeldam som leker vilt med sin syster Olivia och alla andra kända och okända pudlar. Carina och Rickard ska nu ut och segla med sina vovvar, bland annat till Gotland.

Värmen håller i sig och det var skönt att vandra i skogen och att fika i skuggan av jätteeken på stora ängen!

27 juni. Det vackra vädret står sig fortfarande. Efter ett morgondopp i Rösjön (19 grader, det var 22 för ett par veckor sedan) ställde jag ut trimbordet under ett av äppelträden och stod ute och klippte Lejan, när Marianne och Knut (kennel Tripwire) kom förbi med alla sina dvärg- och toypudlar, på väg till hundutställning i Borås. Och plötsligt var det femton pudlar ute på vägen, deras tio och våra fem. Tur att vägen är sparsamt trafikerad och att våra grannar är tåliga: femton pudlar som träffas låter en hel del!

24 juni. Molly har varit hos oss hela dagen, Molly som är en våra tre fodertikar. Hon är en rolig figur, glad och kaxig och alltid full i sjutton. Inte alls lik sin mamma Filippa (Tungels Förgät-Mig-Ej); om Filippa påminner om en gammaldags engelsk herrgårdsfröken är Molly mera lik en frodig bondflicka. Julia och Molly har väldigt roligt ihop, bägge med huvudet fullt av idéer och benen fulla av spring. Till hösten ska Molly paras med Charlie (Tungels Kardemumma), en spännande kombination! Hoppas det blir åtminstone någon brun liten tik...

22 juni. Det är verkligen skönt att ha fem riktigt barnsäkra pudlar! Vid midsommardansen flockades även i år massor av barn, i alla åldrar, runt hundarna och ville klappa och hålla i kopplet. Våra underbara hundar är alltid lika glada och vänliga och låter sig villigt hanteras av alla, små som stora.

Fästingarna, som försvann under den långa torra perioden i början av sommaren, har kommit tillbaka nu när vädret blivit lite svalare igen. Vi har plockat ett par stycken på både Julia, Leja och Elsie. Så nu har alla utom Ebba fått apotekets fästinghalsband om halsen. Giftigt, men vaddå - pest eller kolera? Vi har haft både hund och häst som blivit smittade av borrelia och erlichia. Ebba har i stället en medaljong hängande om halsen, en medaljong som sägs ge statisk elektricitet i pälsen och därigenom stöta bort fästingarna. Låter ju som rena hokuspokuset men det funkar faktiskt! Tyvärr verkar de där medaljongerna inte säljas längre, jag har i alla fall inte lyckats hitta några under de senaste åren.

18 juni.  Idag har "våra" tikar Geila (Tungels Gentiana, 5 år) och Poppy (Tungels Poppyflower, 7 månader) varit hos oss på besök, Poppy för att få sig en skön sommarfrisyr och Geila för att hälsa på och leka. Geila har tidigare varit vår fodertik och Poppy är på "halvfoder" och ska förhoppningsvis få en kull valpar här så småningom.

Deras mammor är kullsystrar (Geila är dotter till Ebba och Poppy till Elsie), men man kan nog inte tänka sig två kusiner som är mer olika! Geila är mild, mjuk och väldigt behaglig till sitt sätt medan Poppy är busig, vild och galen - hon är en väldigt brun tonårspudel! Poppy har synpunkter på allt och vet allt bäst. Hon är med andra ord precis som tvåbenta tonåringar brukar vara. Poppy tycker till exempel att det är väldigt onödigt att klippa klorna och att raka tassarna och hon tycker att man visst kan komma när man själv vill om någon ropar... Självklart gör man som man själv vill tycker Poppy.

Men mormor Bina var precis likadan i samma ålder, så vi hoppas och tror att det ska bli folk även av Poppan så småningom. Jättesöt är hon i alla fall, tur för henne!

16 juni. Julias Farbror Emil har varit här idag, Emil som egentligen heter Tungels Daring Dandelion. Att han fick heta Modig Maskros beror på hans något annorlunda entré ut i världen. Han kom som nummer fem av sex valpar och satt fast, med sitt huvud ute i världen och resten, med bakåtslagna framben, kvar i sin mamma Akvileja. Där satt han i nästan en timme medan Lejan krystade och grät och jag sympatikrystade, drog och grät. Emil gapade och skrek. Men fast satt han! Det såg inte klokt ut: en pudel med ett huvud i varje ände... Jag ringde och rådfrågade husveterinären och andra uppfödare men ingen hade något annat råd att ge än att fortsätta att dra.

Till slut fanns ingen annan råd än att ta i och dra av alla krafter. Trots att jag var övertygad om att valpen eller tiken, eller båda, skulle gå sönder - ut måste han ju! Bära eller brista; vid nästa krystvärk tog jag i allt vad jag orkade och drog i Emils stackars huvud, och till slut ploppade Emil ut, i ett stycke, arg som ett bi - och kravlade direkt till matbordet: "tusan vad man får vänta på maten på det här stället!" Lillasystern Darling Daisy hade stått i kö länge och kravlade ut av sig själv, nästan samtidigt.

Emil var störst i kullen och det är han fortfarande, nästan 42 cm hög och över 12 kg tung. Men en ängel är han och en av våra stora favoriter!

15 juni.  Elsie är fortfarande låg, men den värsta skendräktigheten är över. Jag har haft en hundbadhelg och badat och rakat hela gänget. Det är härligt när alla fem doftar gott av schampo och är nyrakade, så man ser hur söta de är i sina små pudelfejs!

Idag kom Nick, vårt snart 18-åriga barnbarn, hem från Californien efter ett år i high school i Tahoe. Det var härligt att se honom igen. Nick är en riktig hundmänniska och också vovvarna blev jätteglada att träffa honom.

12 juni. Vart tog sommaren vägen? Idag är det kallt och blåsigt och det har kommit - några droppar - regn. På sätt och vis kändes det bra, eftersom jag har stått i klipprummet hela eftermiddagen och fixat till Peppar inför sommaren. Han är verkligen en härligt fin liten pudelpojke, och vilket superhuvud han har! Han är nu, vid knappt 7 månaders ålder, 36 cm hög så nog är han en mellanpudel även om han var liten när han föddes!

Elsie har nu fått massor av "valpar". I morse hade hon hon samlat alla pipleksaker vi har i huset och hade korgen full med ungar. Men ingen av ungarna ville äta, trots att Elsie pratade med dem, slickade dem och bäddade och gjorde det mysigt för dem. Vilken olycka. Inte ens att ta upp dem i mattes säng och bädda ner dem i duntäcket hjälpte. Nu har vi tagit ifrån henne alla "bebisarna" - åtminstone trodde vi det. Men hon har ju hittat ett par till... Nu blir det definitivt kastrering till hösten.

11 juni.  Idag kom mail både från Tungels Pennycress ("Penny") i Norge - hon skriver alltid långa och roliga mail - och från Tungels Iris ("Filippa H") i Åkersberga, med festliga foton av Iris i segelbåten. Ska fråga om jag får lägga ut en bild på webbplatsen. Vi fick idag också ett SMS från Tungels Hortensia ("Muffi Star") i Borensberg och ett vykort från Tungels Dancing Duckweed ("Robin") i Ulricehamn. Robin skickade ett vykort av sig själv i hans trädgård bland alla hans agilityhinder. Robin är farbror till Julia; hans bror "Elvis" - Tungels Dazzllng Daffodil - är Julias pappa. D-kullen, med sex valpar, är Akvilejas andra och sista kull, födda 15:e oktober 1999. Alltså är de redan veteraner. Otroligt. Tiden går.  Det är härligt att få nyheter från våra "gamla valpar"! Men varför är det så få besökare som skriver i webbplatsens gästbok?

Elsie är skendräktig. Hon har nedkommit med tre pipdjur och är mycket bekymrad över att bebisarna inte vill äta. Funderar allvarligt på att låta kastrera henne.

10 juni. Avslutning på fortsättningskursen i lydnad med fem härliga storpudlar och en mellanpudel. Kursen har varit väldigt rolig att hålla och vi har - vilket inte är helt vanligt - kunnat hålla fast vid planeringen; alla har hängt med och gjort sina hemläxor. Vi har gått igenom momenten i "Lydnadsettan" och ikväll har vi haft en liten avslutningstävling med alla momenten. Det märks på hundarna att de förstår att de får visa upp sig och att de tycker det är roligt när de andra står och ser på! Alla blir lite extra tända och några passar på att spela apa. Precis som i alla andra skolklasser har vi haft "klassens clown" och "klassens ordningsman".

De sista två gångerna på kursen har också omplaceringshunden Lobelia varit med, och det med den äran! Det formligen strålar av glädje om den lilla tiken, så lycklig är hon att få vara med och lära sig nya saker. Man blir riktigt rörd av att se henne samarbeta med sin nya matte. Lobelia har redan anpassat sig fint i sin nya familj och de är så förtjusta i henne. I helgen har hon varit med på sitt livs första segling (ända till Arholma) och där vid bryggan satt sedan två små pudelfröknar i varsin flytväst på båtens fördäck och höll uppsikt över båtarna runt omkring, alldeles tyst och stilla. Det måste ha varit en härlig syn!

9 juni. Hem ljuva hem! Vi är tillbaka igen, hemma efter en minisemester i Siljansbygden. Vi startade med studentuppvaktning hemma hos Tomas - vår son - där hans pojke Markus firade att han gått ut gymnasiet. Usch vad gamla vi måtte vara... Därifrån åkte vi till Hélène - dottern - med familj i deras sommarhus i vackra vackra Siljansnäs. Hela bygden är som en folkvisa! Eller en hötorgsmålning om man så vill. Leende grönskande ängar med alla midsommarblommorna, hagar med hästar, kor och får, grå härbren och faluröda gårdar så långt ögat når. Och så Siljan i bakgrunden. Ojojoj så vackert. Och så välgörande för själen. Sommarvärmen stod sig, det var säkert en bra bit över 30 grader i skuggan och närmare 25 i Siljans böljor, i alla fall vid den långgrunda sandstranden.

Efter ett par dagar med sol och bad i Siljansnäs fortsatte vi (Ingemar, hundarna och jag) vår färd runt Siljan för att landa i Mora, där Peppars (Perrywinkles) familj bjöd på fika och mera bad vid deras vackra sommarställe vid Orsasjöns strand. Peppar har vi ju träffat många gånger sedan han flyttade i vintras, på pudelpromenader, för klippning och valpkurs, och alla hundarna blev glada att träffas igen. Även om Peppar förstås, som vanligt, fick en hel del stryk av sina nära och kära pudelsläktingar: ("håll dig på mattan, ungskrälle").

Nästa stopp, och övernattning, blev på en vacker naturcamping vid Rogsjön i Bjursås, dit Oddy (Odon) med två av sina mattar kom för att hälsa på. Det var så kul att ses! Vi har inte träffats sedan Oddy flyttade från oss för ganska exakt ett år sedan och det är alltid lika härligt att få träffa sina "telningar" igen och se dem glada och välskötta. Oddy har vuxit upp till en långbent, snygg och trevlig pudelpojke, som med glatt humör tog emot alla bannor han fick från alla pudeldamerna: mamma,  mormor, moster, syrran och Leja.

Nästa dag fortsatte vi till Falun för att ta en kopp fika hemma hos Olle (Oleander), Anna-Kristina och Johan. Inte heller dem har vi träffat sedan Olle flyttade och det var väldigt roligt att se hur bra Olle har det och hur fin och trevlig han är. Julia njöt av att få hunsa med båda sina småbröder och Olle fick liksom Oddy några rejäla omgångar av henne. Inte värt att försöka ta leksaker från storasyrran inte! Hon är en riktig markatta när hon vill, vår ljuva Julia! Sedan visade Olle alla sina cirkuskonster för oss, han var verkligen duktig!

Borta bra, men hemma bäst. Nu är det skönt att vara tillbaka och försöka vattna liv i alla torra växter! Elsie går och bär på en pipleksak och gnäller, det är visst skendräktighet på gång.

3 juni. Idag har Nelly varit här för klippning - åh, vilken härlig liten hund! Så otroligt söööt, så lätthantering och så trevlig. Hon har inte klippts sedan stockholmsutställningen i påskas och hade förstås en enormt lång och tjock päls - men alldeles ren och utan en enda tova. Och välrakad om nos och tassar, som alltid. Nelly är alltid lika fin och välskött, alltid nyrakad och med rena, plockade öron och kortklippta klor. Matte Alison är synskadad men håller alltid Nelly i perfekt skick ändå, trots att hon har ytterligare en långhårig - stor - hund, två hästar och ett krävande jobb. Plus familj och hus. Somliga hinner visst med allt.

Kan någon begripa hur någon kan tycka det är kul att ha en hund som går omkring och är både skitig och tovig, med illaluktande öron och stinkande andedräkt? Och har klor som är så långa att hundstackarn knappt kan gå, som i värsta fall bryter av en klo med dyrbara veterinärbesök som resultat? När man kan höra hunden gå över golvet är klorna för långa!


Alldeles för långa klor - obs! inte Nellys
En klo var bruten och det blev operation

Det är ju faktiskt tillräckligt med en kvart eller så i veckan för översyn och vård, bara man inte börjar slarva med pälsen utan kammar och fönar torrt när hunden har badat. Hundar behöver vård, liksom blommor, bilar och barn! Det finns väl inte mycket som är ljuvligare än en nybadad, välfönad, väldoftande pudelpäls att sticka näsan i? Om jag bara hade en enda pudel, skulle den nog få bada varendaste dag...

2 juni. Helgen i Norrköping var superkul! Lite för varmt bara - över 30 grader i skuggan båda dagarna.

Barbro och jag åkte iväg redan på fredagseftermiddagen med Sixten (husbilen) och hundarna Julia (som skulle debutera i championklass), Akvileja (Julias farmor), och Rutan (som är barnbarnsbarn till Akvileja och som inte varit utställd på två år). Vi kom fram på eftermiddagen och satte upp utställningstältet, installerade oss på  campingplatsen vid Himmelstalund som ligger väldigt vackert vid Motala Ström och åt en god middag. Framåt kvällningen dök Marianne och Knut upp med tre av sina pudlar och parkerade sin husbil bredvid vår. De bjöd på Janssons Frestelse, öl och snaps och vi hade en trevlig kväll tillsammans. Näktergalen sjöng vackert för oss hela kvällen och natten, ackompanjerad av grannens nio kinesiska nakenhundar.

Upp tidigt på morgonen. Jag avundas verkligen dem som gillar att gå upp på morgonen. Själv är jag inte så mycket till min fördel klockan sex om morgnarna. Men allting går, och när vi kom ner till utställningsringen kändes allting bra. Vilken otroligt trevlig domare han är, Rodney McDowell från Irland, fryntlig och pratsam och väldigt gullig mot hundarna. Jag älskar när en domare småpratar med hundarna och säger "Hi sweetheart"!

Det var 14 vackra tikar som ställdes ut och konkurrensen var stenhård, jag tyckte alla var nästan lika vackra. Men Barbros lilla Rut tog certet, blev bästa tik och sedan BIM mot Dan Anderssons championhanne Gouckas Walking Symphony! Vilket resultat, första utställningen på två år och första i öppen klass! Lite extra roligt var det för mig också, eftersom Rutans mormor är Tungels Cyklamen, som Marianne Bladh köpte av oss som valp en gång i tiden!

Julia kom etta i championklassen och blev sedan 2:a Bästa Tik med superfin kritik. Barbro och jag fick dessutom några vänliga ord av domaren för vår handling och vår till hundarna passande klädsel! Han delade också med sig av sin definition av pudlar av olika färg: "The blacks are independant, the browns are naughty and the white ones think they are beautiful". Träffande och roligt tycker jag!

Dagen därpå var lika härlig, med samma slutresultat för Julia: 1 och CK i championklass och 2:a bästa tik, slagen av Berit Eliassons ungtik Cachas Special Delight - som sedan blev BIR mot Dans hanne! Nästan en sensation... Rutan fick en etta med CK, men gick sedan inte vidare i Bästa Tik-klassen.  Domare var Lyn Richardson från Irland, en rödhårig, mycket behaglig dam som även hon jollrade vänligt med varje hund. Hennes kritik av Julia kan jag inte låta bli att citera:

"Supercoated black, prettiest of heads, nice refined backscull, short cobby body, good tailset, lovely angulation. A classy bitch moving with drive and elegance. A worthy champion!" Fint va!

30 maj. Nu åker Julia och jag iväg till Himmelstalund, Norrköping, där Julia ska debutera i championklass i helgen. Kul!

27 maj. Avslutning på valp/grundlydnadskursen som Tove och jag haft under våren för SPK Täby/Roslagen. 14 ekipage tävlade mot varann i en avslutande liten tävling som Tove hade konstruerat: gå fint i koppel, ligg, skall, förbud (inte röra köttbullen), inkallning och hopp över hinder. Med varierande resultat: några var jätteduktiga, andra hade en bit kvar. Men alla har gjort stora framsteg under kursens gång och jag tror att de var nöjda. Många härliga hundar och hundägare, det känns lite tråkigt att skiljas när man egentligen just har lärt känna varandra. Men det är ju också rätt skönt att få lediga tisdagskvällar...

26 maj. Hade med Lobelia och hennes nya familj på fortsättningskursen i lydnad. Det är en fröjd att se hur Lobelia redan knutit an till sin nya flock, vilken härlig kontakt hon redan har med dem! Hon har inte gått en enda kurs i hela sitt liv och kan inte veta vad som förväntas av henne, men håller en fantastisk kontakt och gissar sig till vad man vill att hon ska göra. Håller stadig ögonkontakt, går fint i koppel, sitter och stannar kvar på kommando, klarar "ställande under gång" utan att ha lärt sig, hoppar fint över hinder på kommando, gör nästintill perfekta inkallningar... Vilken fin och klok liten hund! Lite stressad men väldigt kontaktsäker. Och uppenbarligen mycket glad att få vara med och göra något roligt!

Hundarna i fortsättningskursen är alla fantastiskt bra hundar. Fem storpudlar och en mellanpudel. Kursen har gått "som tåget", helt enligt planeringen, och flera stycken ser redan ut (åtminstone emellanåt) som färdiga tävlingspudlar i Lydnadsklass 1. Jättekul!

24 maj. Utställning i Österbybruk. Både Julia och Charlie var anmälda, och jag såg fram emot dagen, eftersom Österbybruks Herrgårdspark är en av Sveriges vackraste utställningsplatser, med slottet, parken med alla lindarna och vattenspeglarna och eftersom det brukar vara en så fin dag. Många pudlar var anmälda: 26 stycken, den ena vackrare än den andra och jag hade inga förväntningar på resultatet. Lika bra att se dagen som uppvärmning inför sommarens utställningar! Domare var Birgitta Hasselgren som föder upp terriers och som jag aldrig har ställt ut för tidigare,  jag visste inte alls vad hon tycker om för typ av pudlar.

Ingemar och jag tog husbilen hemifrån redan på fredagen, kom fram emot kvällningen och satte upp utställningstältet, åt en god middag och gick tidigt till sängs. Det var första natten för säsongen, så hundarna var oroliga: de kunde inte alls förstå varför de inte får ligga i sängen i husbilen, när de får göra det hemma? Upp klockan sex och till utställningsplatsen klockan åtta. Tove var redan där och borstade på Charlie.

Charlie skötte sig som vanligt exemplariskt i ringen. Han var förstås (enligt mig) den allra vackraste av alla hanhundarna. Och det tyckte faktiskt domaren också! Han tog sitt tredje och sista cert och blev CHAMPION! Nu spelade det ju inte så stor roll hur det skulle gå för Julia, jag var så glad för Charlies framgång. Men Julia visade sig som vanligt från sin soliga sida (hon har faktiskt bara en solig sida, ingen skuggsida) och tog Birgitta Hasselkvist med storm ("Mycket vackert pudelhuvud med fina detaljer" började kritiken), och så tog också Julia sitt tredje och sista cert och blev CHAMPION även hon! Härligt!

Vilken dag, det får jag nog aldrig uppleva igen... På söndagens pudelpromenad bjöd vi på rosa champagne till alla promenörerna - det blev ju inte så stor drink till var och en, men storleken har ju som bekant ingen betydelse.

När vi på lördagskvällen kom hem från utställningen hade vi lilla Lobelia, 2,5 år, hemma hos oss. Hon skulle byta ägare och få en ny familj, och överlämnandet skedde av omtanke om Lobelia hemma hos oss. Det är väldigt svårt för en hund att bli lämnad på ett nytt ställe ("jag är övergiven"), det är mycket roligare att få följa med till sitt nya hem. Lobelia bor nu hos Carina och Rickard och pudelsyrran Olivia. Bättre hem kan ingen hund önska sig.

 

Till bloggen oktober-november 2008!

 

 

Besöksräknare

 

 

 

Copyright © Annika Tungel, Tungels Pudlar 2000
2013-10-23